Börja med det du redan har
För de flesta transport- och logistikföretag börjar en CO2-beräkning inte med en komplicerad modell, utan med tre slags dokument som redan finns i administrationen: bränslekvitton eller tankkortöversikter för egen fordonspark, energiräkningen för terminalen eller lagret, och fakturor från transportörer som du anlitar. Var och en av dessa tre hör till en annan kategori, och denna uppdelning avgör hur du samlar in siffrorna.
Bränsle som du själv tankar för egna lastbilar, skåpbilar eller motordrivet utrustning omfattas av vad rapporteringsstandarderna kallar för scope 1: utsläpp som direkt kommer från din egen förbränning. Inköpt elektricitet för fastigheten omfattas av scope 2. Transport som du outsourcar till en annan transportör hamnar vanligen i en tredje, bredare kategori, eftersom utsläppen då uppstår hos ett annat företag men är länkat till din värdekedja. Om du håller denna uppdelning i åtanke behöver du inte gissa vilket papper som hör till vilken fråga.
Bränslekvitton: grunden för egen transport
Tankkortöversikter och bränslekvitton visar vanligen antalet liter diesel, bensin eller LNG per period. Detta antal liter multipliceras med en emissionsfaktor, ett fast värde som anger hur mycket CO2 som frigörs per liter av en viss bränsletyp. Dessa faktorer fastställs och publiceras periodiskt med ett referensdatum; vilken faktor som är tillämplig beror på vilket år du rapporterar för. Blanda inte ihop detta med antalet körda kilometer: för en första beräkning är bränsleförbrukningen den mer pålitliga utgångspunkten, eftersom kilometer per fordonstyp kan variera kraftigt i förbrukning.
Energiräkning: scope 2, även på terminalen
Förutom bränsle räknas även energiförbrukningen från terminalen, lagret eller kontoret. Energiräkningen från nätnätoperatören eller leverantören visar förbrukningen i kilowattimmar, och denna förbrukning omräknas med en separat emissionsfaktor. Företag med kylceller, laddstationer för elektriska fordon eller ett stort lager ser ofta denna del väga tyngre än förväntat, just för att kylning och laddning kräver el kontinuerligt.
Egen fordonspark kontra outsourcad transport
Skillnaden mellan egen och outsourcad transport är ofta den svåraste punkten inom transportsektorn. Resor som körs med egna chaufförer och egna fordon räknas som scope 1. Resor som outsourcas till en charterbil, underleverantör eller plattform räknas som den bredare tredje kategorin — även kallad värdekedjan, eftersom utsläppen uppstår hos ett annat företag men är relaterade till uppdraget som du tar på dig. För ett första dossier räcker det vanligen att ange vilken del av omsättningen eller resorna som outsourcas; en detaljerad beräkning per underleverantör krävs inte enligt VSME-standarden.
Vad en köpare får och inte får fråga
Stora kunder, banker eller försäkringsbolag frågar ibland vidare om exakta siffror per resa, per kund eller per underleverantör. Sedan mars 2026 gäller en gräns för rapporteringsskyldiga köpare: från en leverantör med tusen eller färre anställda får inte mer hållbarhetsinformation efterfrågas än vad som finns i den frivilliga EU-standarden för icke-börsnoterade små och medelstora företag. Det som går utöver detta kan du som leverantör vägra, under förutsättning att du formulerar det korrekt. Vilka frågor som återkommer specifikt inom transport och logistik och var denna gräns ligger i praktiken läser du i de ämnen som har utvalts per sektor.
Emissionsfaktorer och referensdatum
De faktorer med vilka liter bränsle eller kilowattimmar omräknas till CO2 är inte fastställda för alltid. De granskas med jämna mellanrum, och vilken version du använder beror på vilket år du rapporterar om. För den som själv vill kontrollera vilken faktor som motsvarar vilket år är den officiella listan med referensdatum den lämpliga källan; gissningar eller en föråldrad tabell från en tidigare rapport ger snabbt en förvrängd bild.
Från enskilda dokument till dossier
Steget från lösa bränslekviton och en energinota till en samordnad siffra är precis där det mesta av tiden läggs ner, och där fel smyger sig in om det görs manuellt i ett kalkylblad. Hur dessa dokument omvandlas till ett dossier som du kan bekräfta och senare återanvända läser du på sidan som förklarar var informationen kommer från. Vad det kostar att bygga upp det dossier, finns på prisöversikten.
Vill du först se om den frågelista du fick håller sig inom ramen för VSME-standarden, och vilka frågor du alltså kan besvara utan diskussion? Gör den kostnadsfria snabbkontollen och se på några frågor var du står, eller bläddra genom kunskapsbanken för din sektor.