Nyheter och ändringar
Ändringar i standarden, nya emissionfaktorer och vad som köpare och banker praktiskt sett har börjat fråga om — och vad du bör göra med det.
Beräkna CO2 i installationsbranschen: var börjar du?
En praktisk första åtgärd för installationsföretag som måste beräkna sin CO2-utsläpp: vilka fakturor du behöver och hur du inkluderar fordonsflotta, material och arbete på plats.
Läs mer →Vilka uppgifter måste installationsbranschen tillhandahålla till banken?
Banker frågar installationsföretag framför allt om fordonsflottan, de använda materialen och arbetet på plats hos kunder. Den här artikeln visar vilka siffror som vanligtvis förekommer och var du redan har dem tillgängliga.
Läs mer →ESG-frågelista i installationsbranschen: vad efterfrågas?
En överblick över de frågor som installationsföretag vanligtvis får från kunder, banker eller försäkringsgivare, med fordonsflottan, material och arbete på plats i fokus.
Läs mer →Ert ESG-rapport för ett metallföretag: vad tar ni med?
Ett första ESG-rapport för ett metallföretag handlar främst om två saker: energiförbrukningen i era processer och ursprunget på era råvaror. Vi visar hur ni går från lösa siffror till en komplett, delbar rapport.
Läs mer →Registrera avfall i metall- och tillverkningsindustrin: vad levererar er avfallsbehandlare?
En förklaring av vilka avfallsuppgifter som återkommer i en frågelista för hållbarhetsrapportering, vilka dokument er avfallsbehandlare redan för räkning för er, och hur dessa siffror hänger samman med energianvändning och källan till metaller.
Läs mer →Vilka personalstatistik efterfrågas i en ESG-enkät inom metall- och tillverkningsindustrin?
En förklaring av vilka siffror för antal anställda, timmar och sjukfrånvaro som återkommer i en ESG-enkät, och hur du hämtar dessa från din lönförteckning utan att registrera namn.
Läs mer →Utarbeta en policy för hållbar utveckling för metall- och tillverkningsindustrin: vad skriver ni ner?
En policy för hållbar utveckling för ett metall- eller tillverkningsföretag beskriver hur ni hanterar energiintensiva processer och ursprunget för råvaror, och är inte ett juridiskt dokument utan en dokumentation av vad ni redan gör.
Läs mer →Scope 1 och 2 inom metall- och tillverkningsindustrin: vilka siffror behöver du?
För metallföretag är scope 1 och 2 de två kategorier som nästan alltid ingår i ESG-dossieren: bränsle som du själv förbränner och elektricitet som du köper in. Den här artikeln visar vilka dokument du behöver för detta och varför ursprunget för råvaror står separat från detta.
Läs mer →Vad får en uppdragsgivare inte längre fråga metallindustrin och tillverkningsindustrin om?
För metallbearbetare och tillverkningsföretag är kedjebestämmelsen känslig på två områden: energiförbrukningen vid gjutning, smidning och svetsning, och ursprunget för stål, aluminium eller andra råvaror. Den här artikeln visar var gränsen för VSME-standarden ligger.
Läs mer →VSME för metall- och tillverkningsindustrin: vad omfattas och vad omfattas inte?
VSME-standarden fastställer vad en köpare får fråga ett metall- eller tillverkningsföretag om energikonsumtion och råvaror — denna artikel visar exakt var gränsen går.
Läs mer →Beräkna CO2 inom metall- och tillverkningsindustrin: var börjar du?
Ett metall- eller tillverkningsföretag som måste beräkna sin CO2-utsläpp börjar med energifakturan och bränslekvitton; energikrävande processer och råvarornas ursprung kommer senare.
Läs mer →Vilka hållbarhetsuppgifter efterfrågar banken från ett metallföretag?
Banker och finansiärer fokuserar på energiintensiva processer och ursprunget för råvaror när de granskar metall- och tillverkningsföretag — denna artikel förklarar varför och vad det innebär i praktiken.
Läs mer →ESG-enkät i metall- och tillverkningsindustrin: vad frågas det om?
En överblick av frågorna som köpare, banker och försäkringsgivare ställer till metall- och tillverkningsföretag, med tonvikt på energiförbrukning och ursprunget till råvaror.
Läs mer →Din första rapport om hållbar utveckling inom transport och logistik: vad skriver du in?
En översikt över vad som ska ingå i en första rapport om hållbar utveckling för ett transport- eller logistikföretag: bränsle, fordonsflotta och outsourcad transport som huvuddelar, uppbyggd från dokument du redan har.
Läs mer →Registrera avfall inom transport och logistik: vad tillhandahåller er avfallsbehandlare?
För frågeformuläret om hållbar utveckling behöver ni inte sätta upp en ny avfallsadministration: vägebeskrivningen och fakturan från er avfallsbehandlare ger vanligtvis redan tillräcklig information för att fylla i de begärda siffrorna.
Läs mer →Vilka personalsiffror efterfrågas i en hållbarhetsrapporteringsfråga inom transport och logistik?
En översikt över personalsiffror som förekommer i hållbarhetsrapporteringsfrågor för transport och logistik, och hur du hämtar dessa från lönebokföringen utan att registrera namn.
Läs mer →Upprätta en hållbarhetspolicy för transport och logistik: vad dokumenterar ni?
En hållbarhetspolicy för ett transport- eller logistikföretag beskriver hur ni hanterar bränsle, fordonsflotta, outsourcad transport och personalmobilitet. Den här artikeln visar vad som bör ingå och vad ni kan basera på data som ni redan har.
Läs mer →Scope 1 och 2 inom transport och logistik: vilka siffror behöver du?
För ett transportföretag är scope 1 och 2 de siffror som måste presenteras: bränsle, egen fordonsflotta och elförbrukning. Den här artikeln visar vilka handlingar du redan har tillgängliga för detta.
Läs mer →Vad får en uppdragsgivare inte längre fråga transport- och logistikföretag om?
Från och med mars 2026 får en köpare av ett transportföretag med tusen anställda eller färre inte efterfråga mer hållbarhetsinformation än vad VSME-standarden tillåter. Den här artikeln visar vad det konkret betyder för bränsle, fordonsflotta och outsourcad transport.
Läs mer →VSME för transport och logistik: vad omfattas och vad omfattas inte?
En översikt över vad den frivilliga VSME-standarden faktiskt kräver av ett transport- eller logistikföretag angående bränsle, fordonsflotta och utlagd transport — och vad som faller utanför.
Läs mer →Beräkna CO2 inom transport och logistik: var börjar du?
För de flesta transportföretag börjar en CO2-beräkning med bränslekvitten och energifakturan; vad som transporteras via underleverantörer hamnar i en separat kategori.
Läs mer →Vilka hållbarhetsuppgifter frågar banken efter från ett transportföretag?
Finansiärer av transport- och logistikföretag frågar framför allt efter bränsleförbrukning, fordonsflottan och anlitad transport — denna artikel visar vilka handlingar ni redan har för detta.
Läs mer →ESG-enkät inom transport och logistik: vad efterfrågas?
Transportörer och logistiktjänsteleverantörer får ofta samma frågor återigen: bränsleförbrukning, sammansättning av fordonsflottan och utsläpp från outsourcad transport. Den här artikeln sammanfattar var dessa frågor kommer ifrån och hur du identifierar dem.
Läs mer →Er det första ESG-rapporten inom byggbranschen – vad inkluderar du?
En första ESG-rapport för ett byggföretag behöver inte innehålla allt som finns inom hållbarhetsdata – men väl de siffror som din uppdragsgivare faktiskt frågar efter, underbyggda med dokument som du redan har.
Läs mer →Registrera avfall i byggsektorn: vilka uppgifter har ni redan?
För en frågeformulär om cirkulär ekonomi och resurskrav behöver ni inte samla in nya uppgifter: vägningskvitton, bortföringshandlingar och inköpsdata som ni redan har utgör tillsammans svaret.
Läs mer →Vilka personaluppgifter efterfrågar en hållbarhetsrapportering i byggsektorn?
En hållbarhetsrapportering efterfrågar ofta antal anställda, personalomsättning och sjukfrånvaro, men inte namn. Den här artikeln visar vilka siffror det är och hur du hämtar dem från lönförteckningen.
Läs mer →Hållbarhetspolicy för ditt byggföretag: vad ska den innehålla?
En leverantör, bank eller försäkringsgivare ber allt oftare om en skriftlig hållbarhetsplan. Den här artikeln räknar upp vad som bör ingå för ett byggföretag, från materialval till transport till byggplatsen.
Läs mer →Scope 1 och 2 inom byggsektorn: vilka siffror behöver du?
En överblick över de bränsle- och energisiffror som ett byggföretag måste tillhandahålla inom scope 1 och 2, och varför materialanvändning och outsourcad transport vanligtvis ligger utanför dessa.
Läs mer →Vad får en uppdragsgivare inte längre fråga ett byggföretag?
Kedjebestämmelsen begränsar vilka hållbarhetsfrågorna en uppdragsgivare får ställa om materialanvändning och transport till byggplatsen — denna artikel förklarar var gränsen praktiskt ligger.
Läs mer →VSME för byggsektorn: vad ingår och vad ingår inte?
En sammanfattning av vad VSME-standarden faktiskt kräver angående materialanvändning och transport till byggplatsen, och var en uppdragsgivares frågor går längre än det.
Läs mer →Beräkna CO2 inom byggnation: var börjar ni?
För ett byggföretag börjar en CO2-sammanfattning med bränsle och elektricitet, inte material. Den här artikeln visar vilka fakturor ni först behöver och hur ni sedan hanterar materialanvändning och transport till byggplatsen.
Läs mer →Vilka hållbarhetsdata efterfrågar banken från ett byggföretag?
Banker som finansierar byggföretag frågar allt oftare om materialanvändning, transport till byggplatsen och krav som uppdragsgivare redan har ställt. Den här artikeln förklarar var dessa frågor kommer ifrån och vilka dokument du kan förbereda i förväg.
Läs mer →ESG-frågor i byggsektorn: vilka frågor återkommer?
Byggföretag får ofta samma frågor återigen: om materialanvändning, transport till byggplatsen och beställarens krav. Den här artikeln listar dem och visar var du hittar dem i dina egna dokument.
Läs mer →En hållbarhetsrapportering för andra gången: varför det bara tar minuter
Efter första gången behöver du inte söka på nytt: dossieren som du byggde upp är klar, och en ny enkät blir framför allt en fråga om att kontrollera och skicka.
Läs mer →Räknas grön el in i er CO2-siffra?
Huruvida grön el minskar er CO2-utsläpp beror på vilken typ av bevis som finns på er etikett för elförsörjning och hur er avnämare vill att scope 2 ska beräknas.
Läs mer →Finns det ett ESG-certifikat för små och medelstora företag?
Det finns ingen instans som godkänner eller certificerar MKB-hållbarhetsrapporter. I denna artikel förklaras vad du istället kan presentera för en kund, bank eller försäkringsgivare.
Läs mer →Hållbarhetsrapport för små och medelstora företag: vad inkluderar du (och vad inte)?
En hållbarhetsrapport för små och medelstora företag är en sammanfattning av data som du redan har, strukturerad enligt VSME-standarden. Den här artikeln visar vad som ska ingå, vad det uttryckligen inte är och vilka påståenden du bör undvika.
Läs mer →Måste mitt företag ha en uppförandekod för ESG-frågeformuläret?
En uppförandekod är inte en laglig skyldighet för de flesta små och medelstora företag, men frågan återkommer i nästan alla hållbarhetsrapporteringslistor. Den här artikeln förklarar vad VSME-standarden exakt menar med detta och vad du kan visa om du ännu inte har ett formellt dokument.
Läs mer →CSRD-kedjebestämmelse: vad din kund inte längre får fråga
Från och med mars 2026 får en rapporteringsskyldig köpare inte kräva mer hållbarhetsrelaterad information från en leverantör med tusen anställda eller färre än vad VSME-standarden föreskriver. Den här artikeln förklarar vad det betyder och hur du identifierar och besvarar en fråga som går bortom det.
Läs mer →Omfattas ert företag av CSRD?
Efter förenklingen 2026 omfattas de flesta små och medelstora företag inte längre direkt av CSRD, men genom en frågelista från en stor kund, bank eller försäkringsgivare får ni ofta ändå att göra med det.
Läs mer →Hur beräknar du CO2-utsläpp från din energifaktura?
Din energiräkning innehåller grunddata för en CO2-siffra: förbrukningen. Själva utsläppen följer från en fastställd emissionsfaktor, inte från något som står på räkningen själv.
Läs mer →Scope 1, 2 och 3: vilka måste du leverera till din köpare?
Av de tre kategorierna i en frågelista om hållbarhet hämtar du två av dem nästan alltid från din egen administration; den tredje är inte relevant för de flesta små och medelstora företag.
Läs mer →VSME-standarden förklarat: vad den innehåller och vad den inte gör
VSME är den frivilliga EU-standarden för hållbarhetsrapportering för icke-börsnoterade små och medelstora företag. Den här artikeln förklarar vad standarden faktiskt kräver, vad som medvetet lämnats utanför, och varför denna gräns inte är tillfällig.
Läs mer →Vilka hållbarhetsuppgifter frågar banken om vid finansiering?
Banker frågar alltmer om energiförbrukning, bränsleförbrukning och CO2-utsläpp när de granskar finansieringsansökningar. Den här artikeln förklarar varför, vad som vanligtvis efterfrågas och hur du bäst lämnar in dessa uppgifter.
Läs mer →ESG-frågeformulär från er största kund: vad måste ni verkligen fylla i?
En stor köpare frågar inte hur som helst: sedan mars 2026 finns det en tydlig gräns för vad en leverantör med tusen anställda eller färre måste leverera. Den här artikeln visar var gränsen går och hur du väljer bort det överskjutande på ett korrekt sätt.
Läs mer →